Upplevde bossen igår på Ullevi. Första gången för mig och det var en trevlig upplevelse. Ingen såndär wohokänsla jag upplevde 2007 då U2 gjorde en helt magisk konsert. Domedagsmoln på himlen, blixtrar i horisonten, regnet som strilade ner över publikhavet och det var alldeles fantastiskt. En konsert då jag och Ulf vandrade hem helt förstummade över vad vi upplevt. Men Bruce har en fantastisk scennärvaro och han kan leverera! Så när jag vandrade hem kände jag mig ändå upplyft och påfylld av härlig energi. Dels av konsertupplevelsen, men också över att upplevt den med massa människor men även med en bästa vän.

Jag brukar ibland prata om min nuvarande livssituation som ”A-M volym 2”  eller kanske tredje upplagan… strunt samma, poängen är att livet jag lever idag är helt annorlunda än vad det var innan den där dagen i november 2012 då Ulf drog sitt sista andetag i min famn. Den känslan jag hade när jag åkte hem från Hospicet den där sista gången, känslan av att total ensamhet, att min bästa vän var död och smärtan var obeskrivligt fruktansvärd. Att inte ha någon som finns där när man behöver.

Att jag då skulle få sån fin, djup vänskap med flera vänner, trodde jag inte. Vågade inte tro att jag skulle orka dela mina innersta tankar, min smärta jag känt den senaste livsperioden med någon men idag är så lyckligt lottad, för idag har jag flera bästa vänner.

Är så tacksam för alla mina vänner jag har. Energipepp på facecbook och instagram betyder så mkt för mig. Det forumet får kompensera det behov jag har av att dela min vardag med ”nån”. Vänner som bara kommer när jag är förkrossad av ledsamhet och lyssnar på mitt ältande och bölande. Vänner som kör mig till akuten, fixar o peppar mig att orka fortsätta med knähelvetet. Vänner som tycker om att hänga med mig, med mina barn, med oss. Vänner som får mig att skratta!  Mina vänner som är med mig i livet idag har jag svårt att se mig vara utan.

Jag vet att jag kan vara lite ”svår” ibland. Att jag går in i en bubbla, för att låta mina tankar härja lite fritt, för jag har insett jag behöver låta mina tankar vandra i min bubbla, men jag får inte stanna för längde i den bubblan. Det är något jag behöver påminna mig om. Men jag har många tankar, många känslor som behöver få vågas tänkas och kännas, om jag inte gör det, då kan jag bli smått knäpp tror jag. Men nu vet jag med säkerhet att jag har vänner som ”bråkar” med mig, drar i mig, så jag inte fastnar i bubblan, för det är jag evigt tacksam. För jag orkar nog inte dra mig själv framåt alla dagar i veckan, resten av livet…

  #spotify #vänskap #vänner #livet