Idag fyller min dotter E 15 år, wohooo grattis på födelsedagen!

Min fina, fantastiska, engagerade, underbara, jobbiga, krävande, listiga, orädda, modiga, ödmjuka, älskvärda, finurliga, nördiga, Marvelälskande, Sebastian Stan fan, Buckey, musikälskande, bokslukerska, respektfulla och helt enkelt goda person, blir alltså ett år äldre idag.

Som alltid brukar jag, som de flesta föräldrar med mig, minnas tillbaka till den dagen när man välsignas med detta underverk som kan göra en helt tokig, galen, fast känslan är i grunden bara fullständig kärlek till detta liv som man ska ansvara för, uppfostra, stötta och leda vägen till att bli en självständig person med fötterna på jorden och med en respekt för alla människor inklusive sig själv.

För 15 år sedan den 14 juni höll jag på och fixa och greja med massa barnkläder. Hade promenerat en del, Ulf var och fixade med den röda Volvon hos sina föräldrar. Jag hade känt konstiga maghugg, men alla sa ju att man ”alltid går över tiden med första barnet” och det var ju 5 dagar kvar till nedkomst. Men har insett att min instinkt är stark och idag litar jag fullständigt på den, och jag ringde Ulf och bad honom komma hem. Under dessa dagar var Göteborg värd för EU-toppmöte, det var kravaller och maskerade människor kastade gatustena och förstörde Avenyn, en kille blev skjuten…Det var helt enkelt kaos.
Vi låg där på Östra, värkarna blev mer intensiva och ja, jag är tydligen skapt för att föda, så ut kom hon tidigt där på morgonen den 15 juni. Ett liv, min dotter, mitt ansvar! På radion hörde vi om våldsamheterna, om hatet som låg som en hemsk dimma över vår älskade stad Göteborg, samtidigt var vi i vår bubbla med vår dotter E, som vi satt och glodde på timme efter timme...skräckslagna, hur fasen ska vi lösa detta?!?

Nu såhär 15 år senare oroar jag mig fortfarande för hur jag ska lösa detta, ansvaret  hänger bara på mig numera… Men så tänker jag ett varv till och ser alla fina människor som finns här för henne, som vill vara en del av hennes liv, då blir jag inte så orolig längre.

Ser förvisso att hon är rätt lik mig i vissa avseenden… hjälp! Men ser även de finaste egenskaper i henne, som jag såg i hennes pappa. Att alltid sträva efter att vilja göra rätt, att se alla människor, så oerhört ickedömande. Hon är min förebild! Hon låter mig gå med på konserter, vi nördar serier och filmer tillsammans och hon låter mig vara en del av hennes liv, är så innerligt tacksam för det.  Så gillar hon att kramas

Grattis på födelsedagen!! 

      #Spotify